CRESCO Adria har lagt fram riskanalyser, planeringsriktlinjer och anpassningsplaner. De visar var värme, översvämning och havsuppvärmning spelar roll – men är varken byggbeställningar eller skyddsgarantier.
Projektmål har blivit konkreta planeringsresultat
Interreg-projektet CRESCO Adria presenterade sin slutredovisning i Rijeka den 15 september 2026. Sedan april 2024 har sju partner från Kroatien och Italien arbetat med klimatresilient kustplanering under ledning av ekonomiska fakulteten vid universitetet i Rijeka. Den totala budgeten är 1 928 010,59 euro.
Resultaten omfattar risk- och sårbarhetsanalyser, gemensamma resiliensindikatorer, ett digitalt visualiseringsverktyg, strategiska riktlinjer, fortbildning och lokala anpassningsplaner för Crikvenica och Sali. Projektet löper formellt till den 30 september.
Crikvenica måste se flod, hav och skyfall tillsammans
Den offentligt tillgängliga rapporten om Crikvenica pekar särskilt ut centrum och Dubračinas mynning som känsliga för översvämning från kust, flod och skyfall. Kraftigt hårdgjorda ytor blir betydligt varmare än gröna områden; skillnaderna i kartlagd yttemperatur överstiger på vissa ställen tio grader.
Därtill kommer risker från extremväder, skogsbrand och följder för turismen. Analysen är dock uttryckligen ett utkast och bygger främst på befintliga studier och datamängder. Den är ingen ny heltäckande CRESCO-mätkampanj och ingen aktuell översvämningsvarning.
Sali visar varför två vintermätningar inte förklarar hela året
För Sali undersökte projektet den samlade belastningen på havsmiljön från uppvärmning och vattenbruk. Två fältkampanjer i januari och februari 2026 fann under vinterperioden ingen entydig försämring av vattenpelaren enbart på grund av den undersökta fiskodlingen.
Sediment nära anläggningen visade däremot tecken på organisk ansamling. Risken nära bottnen bedöms som måttlig till förhöjd och kan vara större under varmare årstider. Rapporten rekommenderar därför mätningar under sen vår, sommar och tidig höst samt mer ingående undersökningar av sediment, bentos och strömmar.
Havsytan blir varmare – men en trend ersätter inte en lokal mätning
Den satellitbaserade analysen för undersökningsområdet kring Sali visar, efter säsongsrensning, att havsytans temperatur stiger med omkring 0,26 grader per årtionde. Det är en långsiktig regional trend, inte vattentemperaturen vid en viss strand en viss dag.
Det vore lika fel att säga att vinterkampanjerna generellt har visat att vattenbruk är problemfritt. De visar snarare var data fortfarande är otillräckliga och vilka årstider som måste kompletteras för en robust bedömning.
Det digitala verktyget ska översätta risker till fysisk planering
Gemensamma indikatorer och ett visualiseringsverktyg ska hjälpa planerare att se värme, översvämning, erosion och andra belastningar tillsammans i rummet. Det kan ge prioriteringar för grönområden, mindre hårdgjord mark, kustskydd, dränering eller ytterligare undersökningar.
Någon publik adress till verktyget gick inte att hitta vid redaktionens avslut. Inte heller de slutliga lokala anpassningsplanerna var ännu länkade som fullständiga nedladdningar i projektbiblioteket. Bekräftat är att de har tagits fram och presenterats, inte att de är allmänt tillgängliga på nätet.
En anpassningsplan är ännu ingen kommunal byggbeställning
Det är inte offentligt belagt att staden Crikvenica och kommunen Sali redan formellt har antagit planerna. För enskilda åtgärder saknas dessutom finansiering, tillstånd, upphandlingar och tidplaner.
Projektet får därför inte tolkas som en garanti mot översvämning och erosion eller som att båda orterna nu får fysiskt skydd. Resultaten ger ett kunskapsunderlag. Om och hur det förs in i kommunal fysisk planering och investeringar avgörs i nästa steg.
För resenärer handlar detta om beredskap, inte nya avspärrningar
CRESCO Adria meddelar ingen pågående evakuering eller stängning av strand eller hamn. Analyserna gäller långsiktig planering och bättre beredskap för risker som kan bli vanligare eller intensivare vid Adriatiska havet.
För en konkret resdag är vädervarningar, lokal trafik- och badinformation samt myndigheternas anvisningar fortsatt avgörande. Projektets värde ligger bakom detta: städer och ökommuner får ett gemensamt språk för att anpassa dagens bygg- och markbeslut till framtida förhållanden.
Faktaläge
Källor och datum
Källorna stöder fakta. Planeringsråd och rekommendationer är Golden Beachs redaktionella bedömningar.
- CRESCO Adria – Climate RESilient COastal planning in AdriaticInterreg Italy–Croatia · projekttid 2024–2026; kontrollerad 26 september 2026löptid, budget, partner, mål och gemensamma projektresultat
- CRESCO Adria Final ConferenceInterreg Italy–Croatia · 15 september 2026; kontrollerad 26 september 2026slutkonferens och presentation av projektresultaten
- CRESCO Adria: klimatski rizici i jadranska obalaUniversitetet i Rijeka · 17 september 2026; kontrollerad 26 september 2026resultat, anpassningsplaner för Crikvenica och Sali, verktyg, riktlinjer och fortbildning
- Održana završna konferencija projekta CRESCO AdriaInstitutet för fysisk planering i Primorje-Gorski kotars län · september 2026; kontrollerad 26 september 2026officiell slutredovisning, digitala verktyg, riktlinjer och lokala anpassningsplaner
- Reports on observed climate change impacts – CrikvenicaCRESCO Adria / Interreg Italy–Croatia · 2026; kontrollerad 26 september 2026utkaststatus, datagrund samt risker från värme, översvämning, kustpåverkan och extremväder
- Reports of observed climate change impacts – SaliCRESCO Adria / Interreg Italy–Croatia · 2026; kontrollerad 26 september 2026vinterkampanjer, sedimenttecken, havsuppvärmning, riskbedömning och rekommenderade uppföljningsmätningar
